Var dagarna i skapelseberättelsen bokstavliga dagar? Står det inte i Bibeln att "en dag är som tusen år"?

Frågan syftar på det Petrus skriver i 2 Petrusbrevet 3:8 (som bygger på Psalm 90:4): "Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag." Kan inte detta tillämpas på de sju skapelsedagarna i skapelseberättelsen, så att skapelsedagarna egentligen syftar på långa tidsperioder?

Nej, det kan det inte.

För det första talar skapelseberättelsen om bokstavliga dygn. Det talas där om solen och månen som skulle skilja på dag och natt, osv. Alla stilistiska och språkliga analyser av texten säger att texten är avsedd att förstås bokstavligt. I ett av de tio budorden motiveras vilodagen så här: "Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag." (2 Mos 20:11) Att vila en bokstavlig dag i veckan motiveras alltså med att Gud skapade på sex bokstavliga dagar, men vilade på den sjunde.

För det andra ska man inte rycka loss citat som "en dag är som tusen år...". Man måste läsa den texten i sitt sammanhang och inte använda lösryckta citat för att försöka "bevisa" något. Varken texten i 2:a Petrusbrevet eller Psaltaren 90 är någon "matematisk formel" som man ska applicera på skapelseberättelsen. (Varför inte i så fall göra det på fler texter i Bibeln, och t.ex. börja tro att Jesus uppstod från de döda efter 3000 år i stället för tre dagar?!) 2 Pet. 3:8 är i ett sammanhang som handlar om att vi kristna inte ska bli frustrerade över att Gud dröjer; "en dag är som tusen år" är en bild på att Gud ser på tiden på ett annat sätt än vi människor. I Psalm 90 används uttrycket för att understryka att Gud är evig medan vi människor är dödliga.

Paul Annala


Upp | Skriv ut sidan  Skriv ut sidan