Varför det finns två skapelseberättelser i Bibeln? Vad är det för olikheter/likheter mellan dem?

När du nämner två skapelseberättelser syftar du antagligen på 1 Mos 1:1 - 2:4a och 2:4b-23 som två separata skapelseberättelser.

Egentligen finns det bara en skapelseberättelse i Bibeln. (1 Mos 1:1 - 2:4a). Den är en kronologisk återgivning av skapelseverket, hur skapelsen gick till och i vilken ordning. Enligt versen i 2:4a fullbordades skapelseverket i o m att Gud vilar från sitt verk. Man brukar tala om skapelseveckan.Och fortfarande har vi denna tidsenhet i bruk. Berättelsen i 1 Mos 1 börjar med det universella (himlen och jorden) och slutar med det partikulära i o m människans skapelse.

Förståelsen av att det finns bara en egentlig skapelseberättelse stöds av det speciella uttrycket, toledot, som finns i den hebreiska texten i 2:4a och som är översatt med ordet "berättelsen" i den svenska översättningen. Ordet har översatts med "släkttavla" i 1 Mos 5:1 i Bibelkommissionens nyöversättning (jfr också 6:9; 10:1; 11:10,27. I den grekiska översättningen av GT, Septuaginta, har man använt ordet geneseos, "släkt" i båda fallen (2:4a och 5:1). Texten i LXX (förkortning för Septuaginta, dvs en grekisk översättning av Gamla Testamentet från ca 200 f.Kr.) i 5:1 lyder: "biblos geneseos anthropon" ("människans/Adams släkttavla"). 2:4a återger LXX med "biblos geneseos ho ouranon kai tes ges" ("himlens och jordens släkttavla", jfr också Matt 1:1 där samma uttryck förekommer i NT, "Släkttavla för Jesus Kristus", "biblos geneseos Iesou Christou").

Den s k andra skapelseberättelsen i 2:4b - 23 koncentrerar sig på människan och hennes ställning/plats i skapelsen (2:15-20, jfr 1:26). Denna berättelse kan också - om man så vill - sammanföras med syndafallsberättelsen till en enhet. Och då utgör 2:4b-25 en bakgrund till människans fall.

Oavsett hur man sammanför texten i 2:4b-23 så kvarstår faktum att Första Moseboken innehåller egentligen bara en skapelseberättelse, bara en kosmogoni ("ursprungsberättelse" som den tekniska termen lyder).

När teologerna ganska sent på 1700 och 1800-talet började "se" två skapelseberättelser i Första Moseboken hänger detta samman med den filosofiska och vetenskapliga utvecklingen då. Den moderna bibelkritiken uppstår och man börjar spekulera och splittra sönder bibeltexter. Den s k första skapelseberättelsen skulle enligt dessa spekulationer härstammar från den s k prästskriften ("P", en hypotetisk redaktör) och den andra från jahvisten "J" (likaväl en hypotetisk redaktör).

Vesa Annala


Upp | Skriv ut sidan  Skriv ut sidan